Många barn som blir mobbade i skolan, får själva skulden. Inte bara av mobbarna, utan även av lärarna. Lärarna tar inte sitt ansvar som vuxna, utan de tycker själva att det mobbade barnet får skylla sig själv, för att det barnet är annorlunda. De ser barnet som dum i huvudet. De mobbade barnen är offer, de ska ha stöd och hjälp, inte bli utsatta av de vuxna också. Är det verkligen rätt att ge ett oskyldigt barn skulden? Är det inte bättre att ta tag i mobbningen, få slut på detta så ingen råkar illa ut, varken skolan, mobbarna eller offret?

Jag tycker att vuxna måste bli bättre på att hålla koll och ta ansvar. Jag har mött många lärare som verkligen skiter i mig och hur jag mår. Har inte de som lärare, som vuxna ett ansvar för att vi elever och barn ska må bra, och vilja komma till skolan? Nu är det dags att vuxna faktiskt börjar inse sin del i samhället. Hur ska barnen lära sig, om inte du som vuxen visar vad som är rätt och fel när det gäller mobbning och att man ska sköta skolan? Vuxna måste börja vara vuxna och sköta sina arbeten, så att barnen känner sig respeketerade och att det faktiskt finns någon hjälp att få. Idag känner många att livet inte är något värt, mycket för skolorna inte har tid att bry sig eller för att de helt enkelt bara inte vill. Det är absolut inte okej att barn mobbar, men det är fan mer fel att vuxna mobbar barn, att de som ska ta ansvar för oss elever och barn totalt kränker oss och skiter i oss. Det är så jävla fel. Ni gör det inte lättare för barnen, det blir bara värre. Men en dag, straffar synden sig själv, och vi barn som varit utsatta kommer att lyckas en dag.

Jag vet att min uppdatering var kass idag. :( Har varit på möte på skolan. Jag ska inte fortsätta gå distans, utan börja i skolan. Vet inte hur många dagar i veckan, men kan ju inte vara så mycket eftersom jag inte har många kurser kvar. Har iaf fått två VG sen jag började där :) Sen åkte vi till Säffle och jag köpte en byrå. Just nu känner jag mig bara trött och utsliten, så uppdaterar mer senare, och svarar på kommentarer då. Hoppas ni förstår. Puss

Jag sitter här i sängen och tänker på hur bra man faktiskt har det och att alla inte har det så bra. Jag sitter här, är såpas frisk att jag kan leva ett normalt liv, men det är inte alla som kan det. En del människor är så gravt handikappade, att de inte kan leva ett normalt liv. Exempelvis min syster Sofie. Hon är multihandikappad, och kan aldrig gifta sig, eller skaffa barn. Hon kan inte skaffa körkort, hon kan inte åka ut och göra det hon vill. Tänk, det finns så många som har det såhär. Vissa kommer knappt utanför dörren.

Jag känner skuldkänslor. Man gnäller så mycket över småsaker, som man inte alls borde gnälla på. Exempelvis att man har en dålig hårdag, att sminket blir fel osv. Tänk dig att vissa aldrig kan få sina drömmar uppfyllda. Den där lama tjejen, som inte vill något annat än att dansa, eller den där killen som så gärna vill skaffa barn med kvinnan han älskar. Visst är det hemskt, att man klagar över småsaker, när det finns de som har det så mycket värre?

Vi klagar på våra föräldrar när de sätter gränser och bryr sig. Men de som har föräldrar som skiter i dem då? De som låter sina barn springa ute hela nätterna, inte ger dem mat eller något. Man ska vara glad för det man har, istället för att klaga så. Jag vet att jag själv klagar mycket, tyvärr. Men när man verkligen tänker efter, så har man det så bra. Att jag är jag, jag kan leva, jag har en underbar familj, underbara vänner, underbar fästman. Nej, nu får vi sluta klaga och vara mer positiva istället :)

Har ni tänkt på en sak, att de elaka kommentarer man får, där det står att man är ful, dum äcklig osv, nästan alltid kommer från anonyma personer? När folk skriver en snäll kommentar vågar de oftast visa vilka de är. Varför är det så, att de som kommenterar dumt är så fruktansvärt fega? Hur ska jag kunna ta en sådan kommentar på allvar, när personen inte ens vågar stå för sin åsikt och visa; "Jag tycker fan såhär!" Om folk skriver en snäll kommentar länkar de oftast till sin blogg, ibland skriver de någon annan sida de har, men de som kommenterar dumt vågar inte det. 

Man ska aldrig skriva något man inte kan säga och stå för i verkliga livet, och de skulle aldrig våga komma fram till mig och säga det de skriver. Så det jag vet, är att jag är så mycket tuffare än dem själva, just för att jag vågar stå för vad jag säger, jag vågar synas och visa vem jag är och vad jag tycker. Dessa personer är helt enkelt fruktansvärt fega och jag tycker synd om dem. Det är synd att personer kan bli så himla trångsynta och löjliga, men vad ska man göra? Jag kan ju inte heller försöka bättra på deras självförtroende, eftersom jag inte vet vart jag ska få kontakt med dem. Men det jag tänker göra är att fortsätta köra mitt eget race, bara vara jag och göra det jag gör, för när jag gör det jag gör, så gör jag det jävligt bra :)



Exempelvis denna person. Personen har gått tillbaka till 26 juni 2010 för att läsa och kommentera. Men inte vågar den stå för det den tycker, nejdå. Vilket är synd.

Jag tänkte faktiskt skriva lite om killar nu. Inte så ofta jag gör det.

Men även killar kan ha dåligt självförtroende, och känna att de inte räcker till.

Det som är viktigt att tänka på är att killar också är människor, de har känslor och de tänker de också. De kan bli sårade av ord och handlingar, de kan känna sig underlägsna. En kille fungerar väl i princip som en tjej. 

Det ställs också krav på killar (och många gånger är det såklart killarna som ställer krav på sig själva. Exakt som för tjejer. Skriver med det så inte någon säger igen att det är jag som ställer kraven.) Killar ska ha stor penis, de ska vara starka, muskelösa, inte gråta eller visa känslor. Detta kan bli väldigt påfrestande för en kille också. Varför skulle de inte få visa känslor lixom? De flesta tjejer bryr sig inte om storleken på snoppen, för oftast så är det tekniken man bryr sig om. Nu menar jag inte att en kille som är oskuld skulle vara dålig, för även när det gäller sex, så måste man träna för att bli bra. Man måste veta vad man själv och den andra gillar. Det är viktigt att förstå att killar också är människor, att de inte heller alla gånger har det så lätt.

* Att inte ha kategorier. - Jag verkligen avskyr att läsa bloggar utan kategorier. Det blir så mycket jobbigare, för man kanske inte vill gå igenom allting, utan hellre vill kolla vissa kategorier, men det är svårt när de inte har några.

* Att överskatta sig själv. - Jag blir riktigt trött på folk som tror att de är bättre än andra och tror så gott om sig själv. Man ska ha självförtroende, men det ska inte gå till överdrift. Man ska vara medveten om hur det faktiskt är, inte leva i en fantasivärld.

* Att helt random hata alla bloggare. - Man behöver självklart inte gilla att läsa bloggar, men varför sitta och skriva varje dag om hur dumma alla bloggare är, om hur bloggare borde lägga ned osv? Bloggar är en stor del av samhället idag, inse det.



* Svart hår. - Jag verkligen älskar svart hår. Det är så fint och jag trivs verkligen i det. Älska älska älska!

* Alla söta bloggläsare. - Ni som kommenterar så gulligt och läser min blogg är underbara och jag älskar er alla :) Sötnosar!

* Att jag har såpas mycket att skriva om. - Jag tycker det är så härligt att blogga när orden bara flyter på :) När man känner: "Fan vad jag har mycket att skriva idag, och fan vad bra det blir!" Det är en underbar känsla :D

Godmorgon alla söta bloggläsare! Har ni sovit bra? Jag hade svårt att somna jag... Det åskade och blixtrade här, så strömmen gick inatt. Så tände ljus och låg och lyssnade på takida :) Mysigt ändå faktiskt. Men jag är ju så extremt mörkrädd så det var läskigt :( Men när klockan var vid 02.00 kom strömmen tillbaka, så då var jag nöjd.



Imorse vaknade jag av att några norskar på motorcykel tutade som fasen. Fast klockan var ju 10, så mig gjorde det inte så mycket, men de lixom åkte runt här och höll in tutan. Lite löjligt. Så morgon har bestått av att läsa lite bloggar, svara på kommentarer och dricka choco latte :) Hör av mig senare älsklingar!

Jag har haft vissa diskussioner på dayviews/bilddagboken om detta med mina (och många andra bloggares bilder). Vissa har väldigt svårt att förstå varför man väljer att lägga ut sådana bilder, och visst kan jag väl känna en viss förståelse för hur de tänker, men ändå inte. Jag ser ingen skillnad på att gå i bikini på stranden eller att lägga upp en bild i underkläder/bikini på internet. När vissa tjejer går på stranden går de toppless eller i stringbikini. Men då klagar inte många, men direkt man lägger upp en underklädesbild på internet, som faktiskt visar mindre, då får man klagomål. Hur kommer det sig? En kommentar jag fick löd såhär: "Med andra ord du vill göra vad som för tjäna pengar, även om det skulle kosta dig att visa dina tuttar via nätet hela tiden...." Men som sagt, vad är skillnaden om jag visar upp dem på stranden eller när jag går till stranden, än på internet? Jag visar lika mycket, om inte mer på stranden.

Många tycker också att småtjejer tar efter, men de har väl föräldrar som får ta ansvar för vad de har på sig? Småtjejer kan hitta inspiration överallt, inte bara via oss bloggare. Jag avråder unga tjejer att göra som mig, just för att man ska klä sig efter sin ålder. Självklart kan man vara sexig som 14-åring också, men på rätt sätt. Så flickor; ni ska vara vuxna för att lägga ut sådana här bilder. Jag tycker inte det är okej om ni gör det när ni fortfarande är barn. Så ni måste vara vuxna innan, lyssna på era föräldrar när de säger till vad för kläder ni ska ha på er, för de vill bara erat bästa. Jag är ändå 20 år, så jag kan stå för mina handlingar och jag kan lättare förstå. 

Jag vet att man jättegärna i den åldern vill vara sexig, få killar på fall osv, men det kan man få ändå. Ni ska inte tro att ni måste klä er sexigt och lägga ut sådana bilder som jag har, för att få en kille, för så är det absolut inte! Jag lägger ut denna sorters bilder för jag tycker det är konst, det är vackert, men ni ska inte göra det förrän ni är minst 18 år! Så bli inte sura på era föräldrar när de säger nej. Man ska helt enkelt klä sig efter sin ålder, alltså nu menar jag att är man fortfarande ett barn, ska man inte klä sig i jättesexiga kläder. Jag hoppas att ni unga tjejer som läser min blogg tar åt er av det här. Jag förstår att det är lockande att ta sådana bilder, för jag älskar det, men försök vänta tills ni är vuxna, och har mer livserfarenhet. Det är otroligt viktigt att förstå sig på saker innan man gör det. 

Idag har jag som sagt varit hos Andrés syster och hälsat på :) Riktigt trevligt var det. Kul att få prata lite och så. Sen blev det hem och laga tacos och sen kladdkaka :) Mumsigt! Nu är det Charlies angels, sen sova, så godnatt sötisar :) Pusspuss!

Detta med att bli sedd är så oerhört viktigt. Alla behöver vi bli sedda och alla behöver vi någon som lyssnar. När man inte har det, kan man många gånger uppleva att man bara vill försvinna, när sanningen egentligen är den att man bara vill bli hittad. Man behöver någon som ställer upp och lyssnar. Ibland behöver den andra personen inte säga ett ord, bara vara tyst och lyssna. 

Alla människor behöver uppmärksamhet, fast vi söker den på olika sätt. Så kom ihåg att finnas där för dina nära och kära, för alla behöver en vän. Alla behöver någon att prata med, som inte dömer en för varje litet ord. Lyssna på de du bryr dig om, så kommer de lyssna på dig. 

Idag har vi hunnit göra en hel del faktiskt. Vi gick upp vid 8.00 för att tvätta. Sen blev det att handla mat och allt det där. Vi har hämtat ut paket, städat här hemma lite, varit och hälsat på Andrés familj och mycket mer. Vi köpte ju också ett databord, som blev jättebra här i lägenheten :) Blev mycket rymligare på något vis. Så vi monterade ned det andra och så. Ibland är det skönt att gå upp tidigt, för att kunna greja massor. Snart blir det att lägga sig och sova, så godnatt alla söta bloggläsare, så hörs vi imorgon :) Puss på er!







Det akvariet ska vi ha hamstrar i senare :D

SVAR: Jo självklart handlar det om en själv också. Men seriöst, så handlar samhället otroligt mycket om hur man ser ut, tyvärr, och det är det jag vill ändra i världen. Unga tjejer har oftast stora krav och det beror på att mycket av media har en snedvriden syn av vad som är "normalt" och "snyggt". De matas varje dag med hur man ska se ut, för ser man inte ut så, så blir man utstött. 

Vi själva sätter många krav, ja, men det gör också samhället och föräldrar. Många barn växer upp med att de måste ha höga betyg för att förläldrarna ska bli stolta, många barn växer upp med att man ska gå i ett visst fotspår, för att föräldrarna ska bli nöjda. Även när det gäller jobb och skola. För att komma in på universitetet måte du ha höga betyg, och för att få ett jobb måste du ha lyckats med skolan och fått bra betyg. Alla dessa faktorer är väldigt svårt att få ihop när man är 14 år. 

Jag utgår mycket från egna erfarenheter, men också ifrån de mejl jag får av unga tjejer som har det såhär. Sätter jag verkligen dessa måsten då, när jag skriver att man ska försöka skita i vad alla andra vill, och göra det man själv vill? Sätter jag verkligen måstena då? Det tycker absolut inte jag, däremot vet jag att jag hjälper många med mina texter, i och med att de ber mig om hjälp när det gäller just dessa saker. Detta är inget jag hittar på, utan det är såhär det är i många fall, tyvärr. Jag bryr mig inte direkt att folk går på mig, för jag tar inte åt mig, men jag blir sårad när jag ser andra människor fara illa, där jag vet att de verkligen mår dåligt av det, och det tänker jag inte sitta och se på bara. Men tack i alla fall för den sista meningen :)

---

SVAR: Nu handlar det inte om det i detta fall, utan för att många har väldigt svårt att ta att man faktiskt skiljer sig från mängden, och inte gör något som de flesta andra tonåringar gör. Det där med att de nyktra går hem, varför tror du att de får tråkigt och går hem? - Jo för att vi som då är nyktra på en fest, blir väldigt ofta utanför. Om många av de som dricker, skulle behandla oss som inte dricker på exakt samma sätt, som de behandlar sina vänner som dricker, så skulle det inte bli tråkigt. Men som jag skrev innan, väldigt många har svårt att hantera att man är annorlunda, och många skäms för hur de beter sig på fyllan, och är då folk nyktra blir det jobbigare för dem som är fulla, för att vi är vid fullt medvetande.

☆ Experimentera - Är du inte nöjd med din frisyr? Prova då en ny. Samma gäller sminkning, hårfärg, klädstil m.m. Sådant som är lätt att förändra, kan man faktiskt prova sig fram med, tills man hittar vad som är jag.

☆ Skriv ned alla bra saker - Alla har vi bra egenskaper. Både på det inre och yttre, därför är det viktigt att du ser dem själv. Skriv ned allt du är bra på, och vad dina nära och kära tycker du är bra på, även vad de tycker är bra i ditt utseende.

☆ Skriv ned alla komplimanger du får - Detta kan du ha en speciell fin bok till, och varje gång du mår dåligt tar du upp denna bok och kollar på alla fina komplimanger du har fått. Skriv ned ALLA, oavsett om de är från internet eller från människor i verkliga livet.

☆ Ta massor av bilder - Våga bjuda på dig själv. Ta "fulbilder", ha kul med dig själv, men ta också många snygga bilder, som du kan kolla på och känna att du faktiskt är skitsnygg. Du har ju beviset på bilden, eller hur?

☆ Ställ dig naken framför spegeln - Skriv upp vad du gillar med dig själv, just för studen. Sätt upp dessa små post-it lappar på din spegel, så du varje dag kan kolla på vad som faktiskt är bra med dig. 

☆ Umgås med bra folk - Att umgås med människor som får oss att må bra är oerhört viktigt. Trivs du inte med ditt umgänge, så känner du dig lätt underlägsen, vilket gör att du får dåligt självförtroende. Dumpa alla som får dig att må dåligt, och omge dig istället med älskvärda personer!

☆ Gör saker du gillar - Gillar du att måla eller att skriva? Gör det du gillar och är bra på, så blir det lättare att få ett självförtroende. Vet du inte vad du är bra på? - Utforska och ta reda på vad det är du gillar och kan.

☆ Belöna dig själv - Har du gjort något som verkligen är skit bra? - Belöna då dig själv! Du har ju varit jätteduktig, så våga ge dig själv beröm, och kanske unna dig något extra. Man får tycka att man äger och är rent ut sagt, jävligt bra!

Nu har jag just ätit mat. Blev ryggbiff med potatissallad, sallad och vitlöksbröd :) Helt underbart gott! Sen blir det lyxwienerbröd med lite läsk. Ibland måste man unna sig lite faktiskt. 

Idag har jag ju haft en väldigt jobbig dag, med mycket jobbiga tankar osv. Riktigt hemskt. Men jag ska försöka att inte oroa mig, och att inte tänka så mycket. Fick en jättebra kommentar förut, som gjorde att jag tänkte till lite. Imorgon blir det iväg och köpa ett nytt databord, hoppas jag :) Ska bli riktigt kul att göra om lite igen. Ni vet, jag måste ändra om ofta, annars tröttnar jag ^^ Jobbigt, men också roligt. 



Skaffat kakeldekor i köket :) Blev så nöjd!

Vi ska passa in i denna mall som finns i samhället. Vi ska sminka oss, vara smala, långa ben, fint hår, samtidigt ska vi ha en intressant blogg, ha MVG i alla ämnen, gå på fester och ha många vänner. Stämmer man inte in i mallen blir man kallad olika saker. Man sätts in i ett eget fack. För många är det väldigt svårt att hamna i det där facket. Där man anses vara onormal, och blir kallad massa olika saker. Det du ska tänka på om just du hamnat i det där facket, är att de som lägger tiden på att klaga, kränka, mobba och snacka skit inte är värda att lägga energi på.

Jag har aldrig förstått värdet i att lägga ned så mycket tid på att kränka och snacka skit om andra. Det är lixom inte värt att lägga sitt liv på det, när livet är såpas kort som det är. Det jag tycker är viktigt i livet är att ha kul, leva livet och ta vara på det man har. Inte göra sig ovän med folk, eller vara otrevlig mot andra. Det är rent av idiotiskt att lägga sin tid på att gnälla och kränka andra. 



Istället för att bry dig om vad andra tycker, gå din egen väg. Försök bryta alla mönster och var den du verkligen vill vara. Det vinner du mer på. Livet är för kort för att gå och må dåligt, för att man inte är som "alla andra". Ingen är perfekt, men alla är vi lika mycket värda och bra som vi är. Vi tjejer måste våga ta mer plats, vi måste våga sticka ut. Lär dig älska livet, för det är det värt. Lär dig att säga: "NU RÄCKER DET!", sätta gränser helt enkelt. Gör livet till det du vill att det ska vara. Ta lärdom av dina misstag, och låt ingen trycka ned dig, aldrig någonsin! För du är bra som du är, bara du inser det själv.

Det är så himla jobbigt att veta att man blir äldre, man blir vuxen.... Jag är så himla rädd för framtiden. Vad kommer hända? Vad gör jag efter komvux? Vart ska jag söka jobb? I Grums eller Töcksfors? Ska jag flytta hemmifrån då? Vart ska vi bo? Är jag redo att flytta hemmifrån? Hur blir man redo? 

Jag har så mycket frågor, men just nu inga svar.... Visst, jag har ett tag kvar på komvux, men hur länge? När blir jag redo att flytta hemmifrån? Om jag ska jobba i Grums, kommer jag då ha tid att träffa André? Om jag ska jobba i Töcksfors, kommer jag då vara redo att flytta hemmifrån? Vad vill jag jobba med?!

Jag blir galen på alla frågor som snurrar i min skalle! Hur vet man vad som är rätt och fel? Om jag har några läsare som jobbar, flyttat hemmifrån osv, kan ni snälla snälla ge mig lite tips? Jag behöver verkligen er nu, så snälla ge mig massor av tips på vad man ska tänka på, hur man ska tänka, hur jag ska bli redo. Jag känner mig helt gråtfärdig, bara helt svag, för jag vet ingenting. Är jag konstig som känner att jag inte ens vill jobba egentligen? Är jag konstig som är 20 år och inte vill flytta än? 

Många har frågat mig om det inte är svårt att vara nykterist. Att avstå från alkohol, men också att vara annorlunda. Och ärligt talat har det såklart känns jobbigt att inte alltid bli accepterad på grund av mitt val att vara nykterist. Många jag har mött, oavsett om det är i verkliga livet eller på internet, har hånat mig, blivit rent av förbannade och kallat mig tråkig. Det har såklart varit svårt, särskilt när jag runt 14-15 år och inte hade hittat mig själv. Men att avstå från själva alkoholen har inte alls varit svårt. Jag har aldrig känt något sug efter att dricka, men däremot har jag känt ett sug efter gemenskapen, som folk som dricker verkar ha. Jag har aldrig känt ett behov av att dricka. 

Så att vara nykterist är inte särskilt svårt för mig, och har aldrig varit. Det jobbigaste var ju som sagt att bli utanför. Idag har jag "vant" mig med det. Idag är det inte så viktigt att bli accepterad på samma sätt som det var förr. Jag skulle aldrig börja dricka alkohol för att känna mig "som alla andra" eller för att bli accepterad. Gillar personerna inte mig för den jag är, utan den där ölen i handen så är det inte mig de vill umgås med. Då kan det lika gärna kvitta, för en riktigt vän vill umgås med mig för att jag är jag, och då accepterar personen mitt val som nykterist.

Så även ni som läser detta, tänk på att aldrig aldrig göra om er för någon annans skull! Trivs du med den du är, så är det så du ska vara. Du kommer inte få några bra vänner om de måste ändra på dig för att de ska gilla dig. En vän ska du kunna vara dig själv med, i alla lägen. Så ändra aldrig på er, om det inte är för din egen skull. (Eller om du skadar andra.)

Har ni tänkt på att många som blir kända över internet blir hatade? Exempelvis Kissie, Justin Bieber och Rebecca Black. Varför är det så? Är det bara för att de faktiskt lyckas att få respons, utan att behöva söka till massa tv-program? Rebeeca Black är enligt folket världens sämsta. Ändå har hon skrivit låten själv, sjunger själv och gjort videon själv. Visst, det kanske kunde varit ännu bättre, men vad kan man begära av en som är 14 bast?! Hur bra var/är folket själva i denna åldern?

Jag stör mig som fan på dessa patetiska människor som ska hacka ned så otroligt mycket på andra. Hon blev känd och hon lyckades med sin låt, varför hacka så förbannat?! Gillar ni inte henne eller låten, sluta lyssna och ignorera henne istället då! Hon är lixom 14 år, ett barn. Folket som håller på att tracka henne, oavsett om det till henne eller bakom ryggen så är det mobbning. Tjejen är ju för fan cool! Låt henne och andra vara istället. Hon försökte i alla fall, och hon gör det hon gillar. Skulle ni klagat så mycket om hon vann American Idol? Nej, för det klagas enbart om man blir känd över internet. Då blir man världens mest hatade. Sjukt och fruktansvärt patetiskt!













Här är en sådan tjej som är löjlig enligt mig, en mobbare. Helt random börjar hon skriva till mig om Rebecca Black, och när jag inte klagar, utan istället berömmer denna coola tjej, så blockar hon mig. Hur moget är det på en skala? Hon ville ju bara verka cool, för att "alla andra" klagar och det är ju inne just nu att mobba Rebecca Black, vilket är så jävla omoget och dumt. Jag hatar mobbning, både på kändisar och andra människor! Fy på er!

Efter våldtäkten som skedde 2009 förändrades mitt liv helt.

Jag fick inte någon rädsla för killar, tvärtom. Sex och killar blev min drog. Jag använde sex för att bli av med smärtan. Jag träffade kille, på kille, på kille, och en stor del av killarna hade jag sex med, även om det bara var första träffen. Jag sålde min kropp, utan att ens få betalt...

Jag trodde att om jag hade sex så skulle smärtan försvinna, och det gjorde den för stunden, men efter kom den tillbaka, fast tusen gånger värre. Jag kände mig smutsig, äcklig och utnyttjad. Jag ville ju inte egentligen ha sex med alla dessa karlar. Allt jag ville var att bli av med smärtan och känna mig värdefull. Det blev inte bättre av att fortsätta. Jag kunde träffa en kille, och sen nästa dag en annan. Det hände visserligen bara en gång, men annars gick det någon vecka innan jag träffade en ny. Den tiden var hemsk. Det blev också bara värre och värre. Jag brydde mig inte längre om mig själv. Jag bara hade sex. Sex var aldrig bra eller fint. Det var bara äckligt. Men jag fick närheten och uppmärksamheten av killarna. De kanske skulle börja älska mig om jag hade sex med dem. Vilket inte skedde. Allting slutade med att de ljög för mig, var otrogen eller lämnade mig.

Detta är vanligare än vad man tror. Just du som läser detta kanske känner samma sak. Jag har bara en sak att säga; Sök hjälp. Man måste få hjälp för detta beteende, för det är inte bra. Man skadar sig själv. Det är som att skära sig, svälta sig eller dricka bort sina smärtor. Ibland mår man så dåligt att man gör vad som helst, för att få ut ångesten och smärtan. Men i själva verket byggs den bara på. Så du som råkat ut för samma sak; våga sök hjälp. Våga berätta för någon. För du är värd så mycket mer än att må såhär. Man mår mycket bättre om man älskar och respekterar sig själv. Detta är inget liv som någon ska leva!

Igår hade vi en jättebra dag i Göteborg :) Så nu kommer en massa bilder, istället för text :P

























Nallen valde pappa ut åt mig :)









Tack för allt jag fick, mamma och pappa :) <3

Igår köpte jag en ny telefon :) Blev en sony ericsson xperia neo. Fick med 8GB minneskort och skärmskydd med :) Kändes som ett riktigt bra köp faktiskt. Så nu har jag all musik och bilder på den, så det är härligt det.

Imorgon blir det antagligen Göteborg som sagt :) Om ni ser mig får ni jättegärna säga hej. Skulle vara jättekul :) Jag känner att min blogg blivit alldelse tråkig nu och ni kommenterar lite illa :( Tråkigt det. Men ska försöka bättra på min uppdatering. Ska snart försöka fixa naglarna osv.

Idag har jag träffat Elin och Katrin, vilket var jättekul. Men dagen har ändå varit sjukt jobbig. Min telefon har börjat krångla som fan, så man kan inte nå mig och jag kan inte nå folk. Då måste jag starta om mobilen hela tiden... Sjukt jobbigt... Så måste skaffa mig en ny, men vad?! Jag hatar att köpa mobiler och särskilt nu när allt bara är touch! Fy vad jobbigt.... Blir galen :( Känner mig så trött på allt just nu. Blä!

Svarar på kommentarer senare!

Nu har jag tagit mig ett skönt bad och ätit lite mat :) Var skönt att få ligga i ett varmt bad och bara slappna av och sköta om mig själv. Man behöver ibland bara få slappna av och skita i allt. Lyssnade på musik och bara tänkte :) Mysigt, eller hur? Annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra idag. Känner mig lite hängig, men ska försöka städa rätt lite i rummet i alla fall och så. Lite tråkigt inlägg detta blev, men skit samma :)






Skaffat mig earcuff också :) Så jävla snyggt, men mitt öra blev så rött för jag krånglade så mycket :P

Att blogga tar ganska mycket tid av ens liv egentligen. Har ni tänkt på det? Man "måste" hela tiden uppdatera, och fatta mig rätt, jag älskar att uppdatera, bara jag har något att skriva. Jag har suttit och tänkt endel på detta med att blogga. Man vill ju gärna få kommentarer när man bloggar, det vill väl alla? Det är viktigt med responsen. Läsarna måste motivera den som bloggar, och den som bloggar måste motivera sina läsare. Man kan inte bara kräva av sina läsare att de ska kommentera, utan man måste också visa att man uppskattar sina läsare. Att svara på deras kommentarer, osv är ett tips för att visa uppskattning. Självklart förstår jag storbloggarna, att de inte har tid att läsa och svara på alla kommentarer. Men att uppskatta sina läsare, tacka för komplimanger och allt det där är så viktigt!

Jag undrar också egentligen hur man gör för att komma upp i bloggvärlden? Visst, jag har en del läsare, och jag älskar er alla för att ni läser och kommenterar. Men visst känns det som att det bara är folk som provocerar och lever det där "lyxlivet" som tar sig upp i toppen? Det är lite konstigt tycker jag. Att mestadels av storbloggarna har provocerat fram det. Min anledning till att vilja ta mig upp är att kunna hjälpa mer människor. Jag vill kunna få människor att trivas med sig själva, och att älska sig själva. Jag vill få människor att inse sitt eget människovärde.

Därför tycker jag det är väldigt synd att det är så svårt att ta sig upp i bloggvärlden. För där ute finns det massor av människor som verkligen mår dåligt, som behöver inse vad bra de är. Jag vet att jag har kunnat hjälpa en hel del folk, så därför känns det lite jobbigt faktiskt. Men en dag hoppas jag att jag kan hjälpa fler :) Jag är glad för de jag har kunnat hjälpa än så länge!



Min älskling <3

Hur vet man om man har en ätstörning, eller om man helt enkelt bara lever väldigt sunt?
Det är nog något som väldigt många undrar. Jag tror att gränsen är väldigt hårfin.

Att leva sunt är jättebra, och det ska man göra. Men, när går det till överdrift?

Jag tror att det har gått till överdrift när man enbart tänker på vad man äter, motion och hälsa. När man hela tiden går och tänker på vad man väger, hur mycket man får äta, vad man får äta, och att man måste träna. Att leva sunt innebär inte att man inte får unna sig nåot, eller att man måste träna varje dag. Att leva sunt innebär att man vet sin kropps OCH sin hjärnas bästa. Att man inte är överdriven åt något håll. Alltså att man varken överäter, eller svälter.

Att hela tiden gå och tänka på vad man får och inte får äta måste ju vara oerhört jobbigt? Att man måste räkna hela tiden på hur mycket kalorier man stoppar i sig, att man inte får äta när man är hungrig, bara för man inte ska gå upp i vikt. Det måste ju vara mycket lättare att äta riktig mat och träna då och då, + att man får unna sig saker ibland. Man lever bara en gång, så varför gå hela livet och noja över vikt och utseende? När du inte längre kan slappna av och äta chips, utan du måste ha kontroll på allt, då är du illa ute. Man måste få släppa allt ibland och bara vara. Vara "onyttig" och unna sig godsaker, utan att få dåligt samvete. Sen är det självklart att man inte ska vräka i sig onyttigt varje dag, men ibland kan det vara skönt att bara slippa tänka på vad man får och inte får, eller hur?

Ta vara på ditt liv, på det du har, på dig själv. Enbart du kan leva ditt liv, och se då till att leva till fullo. Oroa dig inte för kroppen och utseendet hela dagarna, för det gör dig inte snyggare, tvärtom. Att du hela tiden är osäker och nojar över din kropp gör så du tappar livsgnistan och charmen, det som är det allra viktigaste i livet. Ett självsäkert leende, slår allt!

☆

* Rufsigt hår när Ni är precis nyvakna

* Sättet ni så sexigt tar av sig tröjor (helt olikt hur vi tjejer klär av oss)

*Att ni direkt förlorar ca 75 % av eran hjärnkapacitet när vi smeker insidan av era lår

* Den där otroligt sköna känslan när ni kysser oss i nacken

* Sättet ni sätter händerna mot våra höfter och går bakom oss när vi ska gå igenom ett rum fullt med folk

* Sättet på vilket våra händer känns så otroligt små inuti eras

* Det där gulliga, frustrerande ansiktsuttrycket ni får när ni försöker få av behån utan att lyckas

* Hur ni erbjuder oss att låna era jackor trots att ni bara har en T-shirt under och det är jättekallt

* Hur ni ser ut som små barn när ni sover, trots att ni är hur tuffa som helst när ni är vakna

Rufsigt hår när ni precis är nyvakna.

* Ni är helt enkelt UNDERBARA <

Det är så otroligt mycket jag vill göra i mitt liv egentligen.

Jag känner verkligen för att gifta mig, skaffa barn och flytta ihop med André. Jag vill verkligen det där, men än känner jag mig inte redo. Jag vill samtidigt bo hemma, vara ett litet barn som kan ty sig till mamma när problemen kommer. Jag vill sköta hushållet, laga mat, städa, handla, tvätta, men ändå vill jag ha det som det alltid varit, att mamma och pappa sköter det där. 

Jag vill börja med poledancing, men känner mig rädd för att vara sämst av alla där inne. Förstår ni vad jag menar? Typ att alla kan snurra bra runt stången, medan jag inte kan ett dugg. Jag vill bli större inom bloggvärlden, för att kunna hjälpa fler unga till att få ett bra självförtroende, få känna sitt eget människovärde och kunna stå upp för sig själva. Jag vill resa runt, se världen och bara ha det skönt med nära och kära.

Jag vill ha katter, hundar, kossor, grisar, älgar, fiskar, marsvin, hamstrar, råttor, hästar. Ja alla djur som finns. Jag vill ha hus, som jag kan få inreda som jag vill, som blir mitt och min fästmans. Jag vill ha sex. Haha, skoja bara ;) Jag vill helt enkelt göra allting, men jag får låta saker ha sin tid och helt enkelt vänta. Mitt mål är att om något år ska jag vara gift och bo ihop med André :) Sen får vi väl se vart allting leder.
Jag kan nog inte få allt, men man kan ju alltid drömma, eller hur? :)

Idag har jag varit på radiointervju för första gången :)
Gick faktiskt riktigt bra, men gissa om jag var nervös! Men var riktigt sköna killar jag var med faktiskt :) De gjorde det lätt att vara med, och vi pratade om allt möjligt som hänt i samhället, min blogg, Kisse osv. Pappa satt utanför i bilen och väntade. Vi hörs mer imorgon babys. :)

Ni kan lyssna på intervjuen HÄR (I vissa webbläsare måste du ladda ned filen. I andra kan du lyssna över internet) :) Timmys hemsida hittar du HÄR





Btw, så sa jag fel på en grej i intervjuen :P Jag fick kontakt med André i slutet av 2009 :P Haha.

Varför är världen så orättvis? I Afrika är det sådan svält, för de har sådan fruktansvärd torka. 
I Sverige klagar vi för att det är för varmt, för att sommaren regnar bort, för att snön inte ligger kvar. Tänk om vi hade det som människorna i Afrika. Vore det bättre? - Nej! Vi borde alltså klaga mindre. För vi har det så fruktansvärt bra här i Sverige, och i många andra länder. Vi borde uppskatta det vi har, istället för att gnälla på allt mellan himmel och jord. Torkan är värre än på 60 år i Afrika! 

För några enstaka kronor kan du rädda liv. Du kan ge barn näring och mat. Du kan se ett barn få le och känna lycka, även om det enbart är för en minut. Vore det inte värt det? Ni som har råd; SKÄNK EN SLANT! Jag lovar, ni kommer må mycket bättre om ni vet att ni kan hjälpa några barn. Barnen har inte valt att födas i dessa länder. Barnen är oskyldiga. Jag lider med alla drabbade, jag ber för alla drabbade. Jag önskar att jag kunde trolla, så hela världen kunde vara vänner, hela världen kunde le och vara lyckliga. 

Jag önskar att jag kunde ändra klimatet borta i Afrika, så de kunde odla egen mat, så de slapp torka. Jag gråter när jag skriver denna text, för det gör så himla ont i mig att se detta. Tänk dig, att behöva se sitt barn svälta. Att barnet bara är skinn och ben. Tänk dig in i situationen. Om du har möjlighet, så skänk någonting. Visa att du har ett hjärta, för de här barnen behöver dig.



Läkare utan gränser
Unicef
Rädda barnen

Jag gråter väldigt ofta?

Jag kan gråta till allt. Musik, böcker, filmer, hur världen ser ut... Jag är en väldigt känslosam person och kan lätt sätta mig in i situationen, vilket leder till att jag gråter lätt. På ett vis är det fruktansvärt jobbigt, men på ett annat sätt känns det bra. Jag mår bättre av att gråta ut och verkligen släppa ut alla känslor. Många tycker säkert det är löjligt att vara känslig, men för mig visar det på att man lider med andra, att man kan tycka synd om andra och att man tänker sig in i en situation.

17/6-91 - Är ett datum jag aldrig kommer att glömma

Evah är min lillasyster som är 10 år yngre än mig. Hon är modig, stark, envis, fin, snäll, mogen, underbar och helt perfekt. Hon vet vad hon vill och hon står för sina åsikter också.
Tänk om fler kunde tänka som denna kvinnan gör. Då skulle världen bli en bättre plats att vara på. Hon inspirerar andra att bli bättre och hon hjälper mig med mycket också.
Hon tacklar problem som ingen annan gör och hon tar negativa kommentarer på ett sätt som gör att man blir lite smått avundsjuk på henne.
Hon räds inte heller för att säga vad hon tycker och hon vågar stå för det också.

Min kärlek till Evah är obeskrivligt stor. Men hon ska veta att jag verkligen älskar henne & jag skulle offra mitt liv för henne. . När hon ser på mig med sina vackra ögon blir jag alldeles tårögd. Hon tillför sådan glädje, värme och kärlek som ingen annan kan ge.

Är så stolt över henne och stolt över att få vara hennes stora syster.
Älskar henne mest av allt!

// Anna






Gamla bilder på oss två

Idag har jag varit ute med Anna och Carola :) Vi var till Liljenäs och tog en glass. Det var riktigt mysigt faktiskt. Så jag körde dit. Var lite jobbigt, i och med att jag inte kört där innan. Sen åkte vi och solade med :) Så Carola solade solarium för första gången. Känns gött att ha blivit lite mer brun, i och med att sommaren verkar vara över.



Åt våfflor igår :)

Jag måste vara äldre än vad jag är. Jag beter mig inte som de flesta andra nyblivna 20-åringar. Jag känner mig helt enkelt äldre, vilket inte gör mig ett dugg. Hur har jag märkt detta? - Jo för att jag:

Detta är bara ett fåtal saker som gör att jag känner mig äldre än andra i min ålder. Men jag gillar det. Detta är det liv jag vill leva, för jag vill inte behöva vara som de flesta andra 20-åringar för att passa in. Det skulle aldrig falla mig in att börja dricka, eller att festa på helgerna för att "alla andra" gör det. Nej, jag stannar hellre hemma, umgås med André, familjen och vännerna hemma. 

Folk tjatar också om att jag ska leka av mig innan jag förlovar mig osv. Men jag har träffat så många killar i mitt liv, och nu när det känns så rätt, och jag verkligen är kär, varför ska jag då kasta bort det? Varför ska jag vara singel för att "leka av mig" när jag älskar André och vill leva mitt liv med honom? Jag förstår inte hur folk tänker...



GLÖM INTE SMINKTÄVLINGEN! KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA DIT

☆ Bilder - Jag tycker det är väldigt viktigt med bilder. Behöver inte vara bilder i varje inlägg, men det är kul att se vad folk gör om dagarna, utseendebilder, outfitbilder m.m. Sen ska inte bilderna vara små så man knappt ser vad det är. Det ska vara stora bilder. (Jag vet att jag själv måste bli bättre på att ta bilder).

☆ Ämnen som intresserar - Jag tycker att det är ganska tråkigt att läsa bloggar som bara handlar om vad de gör om dagarna. Skriv gärna något inlägg om dina åsikter med. Kan vara politik, mode, svältande barn, bloggar, musik, ja vad som helst, bara du delar med dig av dina åsikter. 

☆ Uppdateringen - Uppdatering är jätteviktig. Att läsa en blogg som skriver ett inlägg i veckan är så tråkigt. Uppdatera mycket. Behöver inte vara 10 inlägg per dag, men ju mer du uppdaterar, desto mer läsare får man. Sen är det klart att man kan ha vissa dagar där man uppdaterar mindre.

☆ Blogga för du tycker det är kul - Du ska inte blogga om du inte trivs med det. Att göra det man tycker är kul vinner man mycket mer på. En bloggare som inte gillar att blogga skriver ingen rolig blogg. Blogga om vad du tycker är intressant, så visar du ditt intresse och visar att du brinner för att blogga. 

☆ Designen - Att ha en fin design tycker jag är viktigt. Blir mycket roligare att läsa en blogg som är prydlig. Den behöver inte vara rosa eller professionell, men en personlig och fin design piggar upp en hel blogg, faktiskt. 

☆ Tänk på ditt skrivsätt - Var noga med att stava rätt och göra meningarna så lättlästa så möjligt. Har du skrivproblem, skriv då i ett program som Word innan. Mycket lättare och roligare att läsa en blogg som är lätt att läsa och utan tusen stavfel.

☆ Var bara dig själv - Försök inte att vara någon annan i din blogg. Du vinner mer på att vara dig själv och skriva om det tycker är intressant. Provocera inte och försök inte vara som alla andra.

Jag vet att min uppdatering suger.... Men jag hittar inte alls orken just nu. Känner mig bara så ledsen och sur.

Tunika Vero Moda 159 kr



"Nät tröja" JC 99 kr



Väst Vero Moda 359 kr.

Idag har jag städat hela mitt rum :P Inte direkt något kul att skriva i bloggen kanske :P Men ville ändå uppdatera lite. Dammtorkade, dammsög och hängde upp svarta gardiner med de rosa :) Blev faktiskt nöjd. Skulle vilja ha nya krukor också och lite sådant. Får se om jag kanske ska handla lite imorgon. Får hoppas det. Vet att min uppdatering varit usel, förlåt för det. Ska försöka bättra mig där.



Såhär blev rummet i alla fall :) Vill ha en ny bokhylla, bara jag hittar rätt. Den ska vara vit så det blir lite snyggare. Snart försöka sova, så jag inte sover bort dagen imorgon.

FÖRESTEN EMELIE SOM KOMMENTERADE MIN BLOGG IDAG, OM ATT BRÖSTEN VÄRKER M.M SÅ KAN JAG INTE SVARA TILL DIN BLOGG, FÖR JAG FÖRSTOD INTE HUR MAN KOMMENTERAR DEN. GICK INTE ATT VÄLJA NAMN/BLOGG ELLER ANONYMT, SÅ SVAR FINNS I INLÄGGET DU KOMMENTERADE!

GÄSTBLOGGADE HOS ANNA IDAG. KOLLA GÄRNA IN DET :) (NAMNET ÄR EN LÄNK)

Hur är man egentligen är bra förälder? - Den frågan tror jag vi alla ställer oss faktiskt.

En bra förälder för mig är en förälder som har tid för sina barn, som uppfostrar dem på ett bra sätt. Inte för sträng, men det ska finnas vissa regler. Barn behöver regler, för att lära sig rätt och fel. Föräldern ska vara någon att se upp till, en förebild. Då kan man inte festa bort sina barns uppväxt, utan man ska ha tid för dem, och låta barn vara barn.

Jag ser olika program m.m där vissa föräldrar låter barnen göra allt i hemmet. De städar, diskar, gör frukost själva, lagar middag, ja nästan allting. Medan föräldrarna ligger i sängen till klockan 12.00, bara ser tv och är rent ut sagt förskräckligt lata. Sen finns det de föräldrar som bara ägnar tiden åt job och städning. De har inte tid för barnen för de är upptagna med att städa hela dagarna. Barnen får knappt leka, för det måste vara i ordning och städat. Båda dessa saker är sjuka enligt mig. Inget utav detta är en bra förälder. Man ska självklart ha ordning i hemmet, jobba och när barnen kommer upp i en bra ålder kan de får hjälpa till lite mer och lära sig ansvar.

Barnen ska få vara barn, och det ska inte vara ett krav att de måste ta hand om hushållssysslorna. Men de ska få lära sig hur man gör, och någon gång få hjälpa till. Barnen ska ha regler och rutiner. Mattider, sovtider osv. Det behöver ett barn. De ska veta att de inte kan göra vad som helst, när som helst. De ska lära sig rätt och fel. En bra förälder tänker på barnets bästa, tar hand om barnet, älskar barnet, och tycker det är kul att uppfostra barnet. De gör sitt bästa. En bra förälder lagar mat, ser till så barnen sköter hygienen osv. De ser helt enkelt till att barnet mår bra. Sen kan det självklart komma svackor som förälder med, men det är förstårligt och klarar man bara att ta sig ur svackan så är det ingen fara :)





GLÖM INTE ATT ANMÄLA DIG TILL SMINKTÄVLNING! KLICKA HÄR FÖR ATT ANMÄLA DIG!

Jag vet att jag uppdaterat dåligt idag. Har varit så sjukt trött, så ska snart lägga mig och sova. Hoppas ni förstår. Här kommer i alla fall lite bilder.

Svarar på kommentarer imorgon!











Presenter från familjen :D Tack! <3<3

Tänkte gästblogga här och skiter i vad Evah tycker om vad jag skriver :P

Först och främst vill jag skriva att jag älskar Evah mest!

Evah är den bästa tjejen man kan ha, även om hon är lite pryd av sig (men själv är man en slarver) ;P Hon är snäll, bäst, goast och den vackraste i världen :D <3 jag är så lycklig med henne och hon är den jag vill dela mitt liv med :).

Hon är en person som vill ha allt i ordning och hon sitter inte still förän allt är rätt, även om jag säger till henne att ta det lite lugnt så är hon igång :P NOTHING CAN STOP HER!

När något går fel då kommer det mycket svordommar och sen är dagen förstörd beroende hur illa det är, (annars är dagen förstörd i typ 1 timme :P). MEN HON ÄR ÄNDÅ SÅ JÄVLA GO :)

Ett ord som jag gillar när hon svär är: Fi**iga H*r B*gar! skrattar varje gång :P

Jag är en lugn person och hon är en som vill va igång hela tiden, så när hon blir sur så skämtar jag med henne och kramar om henne så blir det bra:) Så vi passar varandra lika bra som Ben & Jerry ;P. Även om vi är olika så är det så perfekt för vår personligheter går hand i hand med varandra, men är vi ändå lika på så många sätt.

och detta är bara ett smakprov av allt vi gillar :)

Men ska snart sova, jobb imorgon så får gästblogga mer en annan gång :)
Ha de bra gött fölk! ( japp värmlänska) :P Tack för mig!

För att komma till denna tjejens blogg, klicka HÄR :)

SVAR: Jaså och varför är den inte sund då?
Jag väger 56, och är 153, så varför skulle den inte vara sund? :) Jag har ett BMI på 23.9, vilket är fullt normalt :) Så jag är ju inte överviktig. Jag skulle gärna vilja ha svar på hur normalviktig kan bli osund faktiskt :) Och du vet väl att kärlekshandtag har väldigt många kvinnor, just för att det är normalt. Vi har en sådan kropp, med lite mer fett på mage, höfter osv för att kunna bära barn och skydda våran livmoder. Det kan du läsa om HÄR :)







Vi har varit ute och badat idag :D Blir nog mer bad sen! Härligt härligt!

Jag är besatt av godiset lysmelk?

Ni vet de där runda platta i lösvikt. Kan äta hur mycket som helst av dem och brukar ta flera skopor med sådana. Det är de som går åt först i godispåsen :P Den bästa chokladen som finns, hihi. André brukar tycka jag är sjuk som typ bara äter sådana :P Lägger två på varandra och låter dem smälta i munnen. Mums på det!

Jag har panikångest, vet inte vart jag ska ta vägen... Jag oroar mig för allt.

Jag önskar bara att jag kunde en dag vara utan all oro. Jämt när jag sover drömmer jag alltid mardrömmar. Om allt möjligt. Jag vaknar, har panik och är jättesvettig. Jag hatar att vara sån här!

Jag vet ju inte vad det beror på heller.... Jag hatar att lägga mig och sova på kvällen, för jag vet att jag alltid drömmer något. Känns som jag tappar kontrollen. Jag vet inte vad jag ska göra. Mitt huvud är fyllt av oro. Vad händer om jag gör så? Vad händer om jag gör si? Jag vill kunna ta vara på chanserna jag får i mitt liv. Jag vill kunna ta vara på mitt liv. Just nu känns det omöjligt. Jag är ett nervvrak just nu! Jag har svårt att andas, jag är yr. Jag vill bara samla hela familjen och André för att bara vara tillsammans. Jag behöver massor av sällskap.

Jag känner denna oron nästan varje dag. Men jävlar vad skönt det är att få skriva av sig, gråta och bara låta alla känslor komma ut. Jag känner mig redan lugnare. Jag vill helt enkelt vara ärlig mot er. Jag är inte alltid den starka tjejen. Jag är stark, det är jag, men jag känner även mycket oro inombords. Det jag däremot vet, är att ingen kan ändra på mig idag. Jag ändrar bara på mig, om jag vill det. Det känns bra i alla fall. Tror jag snart ska ringa mamma och tjata lite med henne. Brukar bli bättre då.



Gammal bild