Många pratar om att sådana tjejer som jag förstör mannens syn på kvinnan. För sådana bilder jag har orsakar så mannen ser kvinnan som ett objekt bara. Jag har fått en hel del sådana kommentarer i mitt liv faktiskt. För de tror att sådana tjejer som jag inte får respekt. 

Men det som folk borde tänka mer på är hur alkoholen påverkar. För det första, hur beter sig kvinnor på fyllan? (NEJ, jag menar inte alla). Men väldigt många kysser andra tjejer mitt på dansgolvet, för att göra sig populär bland killarna, de dansar sexigt med andra tjejer, och killar, där de gnider sig mot varandra osvosv. De strippar och de tar på sig själva. Och jag tar det en gång till; NEJ, JAG MENAR INTE ALLA, MEN MÅNGA!

Och männen på fyllan får många gånger en annan syn på kvinnan. De går ut och dricker, sedan spelar det ingen roll vem de får stoppa in den i, bara det är ett hål på en kvinna. Får de inte den de siktat in sig på, så letar de upp en ny bara. Och nej, jag menar inte alla här heller! Men istället för att bara beskylla sådana tjejer som mig, kanske man borde kolla på vad tjejer och killar gör på fyllan. Jag skulle aldrig gå så långt att jag slätar av andra tjejer, eller att jag skulle dansa sexigt med en annan tjej. Jag skulle heller inte ställa mig mitt på dansgolvet och strippa, eller ta på mig själv. Detta gör väldigt många tjejer på fyllan, och det verkar vara helt normalt enligt väldigt många i detta samhälle.

Detta tycker jag mer förstör kvinnosynen faktiskt. Och som sagt; Jag menar inte alla. 

Att sitta där och bara komma in i en fantasivärld, där saker är som jag vill. Alla har vi drömmar och mål, något vi verkligen vill ha, eller göra. Alla vill vi olika saker. En person kan ha flera drömmar, för man drömmer alltid om olika saker i olika åldrar. Vissa vill bli kändisar, vissa vill bli läkare, vissa vill starta ett företag och vissa vill ut och se världen.

Jag drömmer mycket och stort. Jag drömmer om att vara rik, vara en stor bloggerska som kan hjälpa många människor. Jag vill sitta i min stora schäslong i min stora walk in closet, och kunna välja hur min outfit ska se ut idag. Allting ska passa ihop, och allting ska vara lyxigt och snyggt. Jag vill vara den där bruna, snyggt sminkade tjejen. Springa runt i mina höga klackar, där man inte ens får ont i fötterna av skorna.

Få skriva autografer, få uppmärksamheten, för gud vad jag älskar att få den! Men samtidigt som jag är den där glamourösa tjejen, som har mycket pengar, så vill jag också vara gift och vara en bra mamma. En mamma som verkligen älskar sina barn mest av allt, och kan ta jättebra hand om dem. Jag vill vara den där hustrun, som hoppar upp på diskbänken på fredagskvällen för att älska underbart med min make. Jag vill också ha en massa djur, hundar, katter, marsvin, hamstrar, grisar. Samtidigt som jag skriver min självbiografi, sitter jag i min stora divansoffa, i mitt underbara vardagsrum och dricker en kall cola, men min lilla hund i knät, när barnen är på dagis och min man jobbar.

Är det inte sjukt hur mycket drömmar man kan ha? Jag älskar att drömma mig bort, för i drömmarna blir sakerna som jag vill. Där finns inga problem, man mår alltid bra, och vem vet, en dag kanske i alla fall några saker går i uppfyllelse, och om inte allt gör det, så får jag väl fortsätta drömma då. 



ALLA BILDER ÄR LÅNADE FRÅN GOOGLE!

Godmorgon på er!

Ni har väl inte glömt att vrida tillbaka klockan en timme? :P Haha, jag och André var fullt medvetna om detta igår, och vi påminde även min familj om det. Så vi sa att vi ställer om klockan när vi går och lägger oss. Givetvis så glömmer vi det, och klockan ringer för tidigt imorse, detn märkte André när han kollade datorn. Så han gick och la sig igen haha. Vad konstigt det kan bli ibland.

Igår åt vi som sagt kött och potatisgratäng, helt underbart gott. Ska ta mig lite av det sen så jag får något i magen innan älsklingen kommer hem. Har lite ont i huvudet med så blir väl att ta en ipren också. Ska försöka uppdatera mer sen, för har en del att skriva om faktiskt :) Jag skriver ju ned saker direkt jag kommer på vad jag kan skriva om, och den listan har blivit ganska lång nu, eftersom att jag inte riktigt haft orken att skriva när det varit så mycket i skolan. Men nu ska jag käka lite, så ha det bra och vi hörs sen! PUSS!



Haha, André tog bild igår :P

Ja, jag är en bitterf*tta, det är jag faktiskt och har varit ett tag nu. Jag vet inte vad det är med mig. Mår inte alls bra egentligen. Känner mig sjukt nere, nästan hela tiden. Åh, jag blir galen på att inte må bra! Jag känner mig så trött, på allt. På att mitt hår aldrig blir som jag vill, det bara hänger. På att sminket aldrig blir bra, det bara kladdar. På att jag inte kommer någonstans med bloggen, jag tappar läsare. Vad gör jag för fel? Nu vet jag att mina inlägg inte är de bästa, men vad ska jag göra för att öka mina läsare igen? Det känns som jag kämpar och kämpar, men inte kommer någonstans. Borde jag ta en paus från allt? Kanske bara engagera mig i skolan. 

Jag vet ingenting. Vad ska jag göra efter skolan? Jag har så himla mycket tankar, som jag blir galen av! Jag kan inte sova ensam, jag bara vrider och vänder mig och när jag somnar drömmer jag mardrömmar. Tur att jag är hos André nu i alla fall. Ikväll ska vi steka kött och göra potatisgratäng. Det blir i alla fall gott. Förlåt för ett bittert inlägg, men jag måste få skriva av mig. Hoppas ni förstår. 

Jag vill bara börja må bättre, så att jag kan känna mig nöjd igen. Btw, en rolig nyhet har jag; Jag fick VG på mitt religionsprov om Islam :D Det är kul i alla fall!



Maten från igår :)

Väldigt många människor idag har svårt att ta emot beröm.

HAHHA jag är rolig jag! Sista videon kan basa mycket, så sänk basen om ni inte hör låttexten!

"Jag började skada mig själv (genom att skära i armar och ben) när jag var tio och började dricka massa när jag var 14.  Hela tiden kände jag att jag aldrig passade in någonstans och att det var något fel på mig. Jag hade ofta problem med att mina vänner inte orkade umgås med mig och jag blev slutligen väldigt ensam i många avseenden. Men jag har slutat skada mig själv, senaste gången var februari 2006 och har inte druckit alkohol sedan juni 2007. Jag har verkligen fått jobba hårt genom terapi och behandling för att hitta mig själv och må så bra som jag gör idag. Några av tipsen som jag kan dela med mig av är att söka hjälp, ofta klarar man inte av att reda ut svåra saker på egen hand och första steget i det är att prata med någon som man har förtroende för och be om hjälp. Ingen ska behöva gå runt och må dåligt. Jag har i många år känt mig helt värdelös som människa och att allt jag gör blir fel.

Det är svårt att vända eller bryta sådana negativa tankebanor, men det går. Jag ska ge ett ganska konkret exempel. Jag har varit både underviktig och överviktig och dagsläget ligger jag på en vikt som nog kan räknas som helt normal. Men ÄNDÅ får jag för mig att jag är tjock och stirrar mig blind på ställen på min kropp som jag inte är nöjd med, särskilt magen. Det jag gör då är att jag för varje negativ tanke jag tänker om mig själv så tänker jag minst två positiva tankar för att liksom balansera upp det negativa. Jag försöker också fokusera på det som är bra istället för det som är dåligt och det funkar."

AV: http://minplats.webblogg.se/

Vill du också skicka in din historia? Läs då HÄR hur du ska göra!

Ibland känner jag för att förändra hela mig.... Typ bara poffsoff så vore jag annorlunda.

Ni vet, kunna bli den där tjejen som har mycket vänner och umgås mycket med folk, kunna bli den där tjejen som spelar samma spel som pojkvännen, så att de kan göra det tillsammans, kunna bli den där tjejen kan sminka sig jättebra, har underbart fint hår osvosv. 

Ibland undrar jag om allting vore lättare då? Om jag spelade samma spel som pojkvännen, gjorde saker och ting annorlunda. Ibland har jag faktiskt önskat att inte vara så annorlunda, även om det är såhär jag vill vara. Men vissa dagar känns allting bara skit, och det tänker jag inte hålla inne med.

Ibland känns det som man inte räcker till, förstår ni vad jag menar? Ibland känns det som man måste göra saker, bara för att bli uppskattad och att folk ska se en. Ibland känns det som att det bästa vore att ändra på allting, och bli annorlunda. Bli den där tjejen som spelar massa krigsspel som pojkvännen, för att komma ännu närmre varann. För att göra massa saker tillsammans. Bli den där tjejen som verkligen kan sminka sig och umgås med mycket folk... 
Jag vill förändra, jag vill göra allt och ingenting.

Det är en ganska svår fråga egentligen.

Detta med anonyma kommentarer ökar mobbningen, för folk har lättare att säga elaka saker över internet, när de sitter "skyddade" bakom en skärm. Det finns lagar och regler för att man inte ska kränka någon, men detta sker hela tiden, och särskilt över internet. De flesta som kommenterar elakt är också anonyma. Varför inte våga stå för det man säger? Kan man inte säga det öga mot öga, i verkliga livet, så ska man heller inte skriva det på internet.

Man är ju aldrig helt anonym på internet, det är man faktiskt inte. Men det är svårare att stoppa nätmobbningen, när anonyma kommentarer är tillåtet. Detta näthat som finns är fruktansvärt, för det är så många som råkar ut för elaka kommentarer på internet, och särskilt av anonyma. Jag fick en kommentar om att personen kan ju själv välja om den vill visa kommentaren eller inte. Men det handlar inte om att visa utåt, för den som får just den där elaka kommentaren, det är den personen det handlar om. Inte vilka som ser. Skadan är ju redan skedd när personen som får kommentaren ser den. Det är ju den personen som blir sårad och ledsen.

Genom att stoppa anonyma kommentarer, kanske vi kan minska näthatet som finns idag. För som sagt, människor vågar säga mer när de tror att de är anonyma. Även om man skriver namn, men utan mejl, länk till fb, bdb, bloggen osv så är man fortfarande "anonym" enligt mig, just för att det finns så många som exempelvis heter Ylva.

Nej, vågar man inte stå för vem man är när man säger en åsikt, så behöver man inte ens yttra den.  Och detta kan inte sägas för ofta: DET ÄR OLAGLIGT ATT KRÄNKA ANDRA, SÅVÄL I VERKLIGHETEN SOM PÅ INTERNET! Man får tycka och tänka som man vill, men så länge det är kränkande, så ska man inte yttra det!



BILD LÅNAD FRÅN GOOGLE!

Idag har jag varit på möte i skolan. Ett väldigt kort möte visserligen. :P

Vi diskuterade hur jag ska göra med svenska B, eftersom jag egentligen bara har ett muntligt nationellt prov kvar, men min före detta skola skicka inga papper. Men jag ska få lite uppgifter och även lämna in lite gamla uppgifter så han kan bedöma vart jag ligger och senare sätta betyg. 

Efter mötet satt jag och pratade med Emma, en tjej i klassen. Vi pratade om allt möjligt så blev kvar ett tag :P Nu har jag i alla fall duschat och skrivit ut lite arbeten. Ska snart läsa på religionen så att jag kan det tills på torsdag. Ska också svara på lite kommentarer.

Jag tycker idag att folk läser lite illa, eller ja ganska illa. De skriver en sak, när de egentligen inte har läst hela inlägget, presentation eller vad det nu kan vara. De frågar om MSN, fast det står stort och tydligt på ens presentation att man inte använder det. De ser inte heller att jag är förlovad, fast det står typ överallt.

Folk kommenterar saker om inlägg som redan står i inlägget. Hur ska jag skriva för att folk ska förstå och inte missa det jag skriver? Ska jag behöva skriva med STORA BOKSTÄVER och fet text, för att folk inte ska missa vissa ord i texten? För de dömer, fast jag redan skrivit så och så, det som de skriver som kommentar. 

Ska jag behöva skriva: "nu menar jag inte alla, men många" osv i början, mitten och slutet av texten, med STORA BOKSTÄVER och fet text, för att folk ska förstå? För det räcker ju inte med att man skriver det en gång. Folk verkar skumläsa, där de väljer ut de ord som är intressanta. Men varför inte läsa noga, och sedan kommentera, eller slarvläsa och skita i att kommentera? Jag ska nog börja med att skriva samma mening om och om igen i inlägget, så kanske folk faktiskt kan se den meningen, och inte missuppfatta :)

Exempelvis, människor som ligger runt. Visst, många gillar bara sex och vill slippa kraven i ett förhållande. Men jag som själv varit där, i skiten där man ligger runt för att man mår dåligt, i själen, vet hur det är.

Jag ser unga tjejer som blivit dumpade som träffar massor av olika killar hela tiden, och ligger med dem. De är unga men har redan haft sex med mer än mig. De försöker helt enkelt komma över denna killen som de egentligen älskar. Detta är så sorgligt, för jag vet hur det är. Jag har själv varit där. Jag hade inte sex för att komma över en kille, men jag hade sex för att komma över en våldtäkt. Jag såg ned på mig själv så fruktansvärt mycket, och tyckte inte att jag dög till annat. Detta kan ni läsa om HÄR.

Men i alla fall, så lider jag med dessa unga tjejer. De träffar nya killar, gång på gång och har sex med dem. Det märks så väl att de egentligen mår dåligt, man kan läsa av dem. De flörtar runt med killar, och visst det ska man göra. Man ska ha kul som ung, men när är det egentligen ett skadebeteende? Det är inte bra att träffar olika killar hela tiden, och ligga med dem, jag vet! Man mår bara sämre. Ibland behöver man ta en paus från allting, bara vara med sig själv och reda ut sina tankar. Skita i detta med killar och kärlek ett tag.

Man vill så gärna bli älskad och behövd, men det blir du inte av att ligga med så många killar, de vill bara ha din kropp. Träffa en kille, låt honom hållas innan du har sex, om du vill vara få det att hålla. (Ja vissa förhållanden håller ändå). För det viktigaste är din syn på dig själv. Ligger du runt, så ser du oftast ned på dig själv, och mår dåligt i dig själv. Detta märker killarna. Så se till att jobba med dig själv först, för det löser väldigt mycket, och gör det lättare att leva i tvåsamhet. 

OBS: Bild lånad från Google!

Nu är jag hemma i Grums igen. Lite jobbigt för jag saknar älsklingen redan, och jag orkar egentligen inte gå till skolan under veckan. Ska ha religionsprov :( Jobbigt tycker jag. Känner mig inte alls motiverad, men jag ska göra ett försök i alla fall. Helgerna går för fort tycker jag. Känner mig bara hängig och mår inte så bra. Märks på mitt hår för det bara hänger, det blir ingen snygg form på det. Blä för det.

Idag har jag gjort en gästkrönika hos klackar och kaffe som ni kan läsa HÄR. Det handlar om skolmotivation :) Så in och läs nu! Och så blev jag dagens blogg hos denna tjejen så jag har haft tur idag haha :D



Hahha normalbild, verkligen.

Vet ni vad jag stör mig på? Folk som ljuger i sina bloggar, eller ja ljuger över huvudtaget.

Men folk skriver saker om sig själva som inte alls stämmer. De ljuger om sina läsare, hur många de har och de ljuger om att de är stora inom bloggvärlden. Visst, man kan inte helt lita på statistiken på andra sidor, men om folk skriver att de har så och så många läsare, men ändå ligger under mig i listan så märker ju jag, eller hur? För om de nu skulle ha mer läsare än mig, varför ligger de då under mig? Då skulle ju siffrorna på dessa sidor visa helt annorlunda. Dessa sidor visar bara ett fåtal mer eller mindre läsare, så om jag jämför med min statistik på blogg.se  så kan jag ungefär räkna bort/till dessa läsare som inte riktigt stämmer på den sidan.  

Jag avskyr när folk kallar sig storbloggare, när de inte alls är det. För att vara en mindre storbloggare ska du i alla fall ha några tusen läsare, och för att bli en storbloggare ska du ha typ som Dessie. Jag kallar mig inte för storbloggare, för det är jag absolut inte, däremot vet jag att jag har mer läsare än många andra.

Så sluta ljuga i era bloggar, för sanningen kommer alltid fram. Ljug heller inte in real life, för det är det inte värt. Det blir bara jobbiugt när sanningen kommer fram. 



Mitt skolkort. Stör mig bara på "påsen" jag fick under ögat haha xD Såå störande!

NÅGOT JAG FINNER KONSTIGT är detta med tjejer som hånglar med sina vänninor.

Tjejer kan lägga in bilder där de tungrullar med andra tjejer, flera stycken till och med. Vissa ljuger om att de är bi/homo och en del säger att det bara är en kompis kyss.

Detta är helt okej enligt människor, men om jag vore singel och skulle träffa mina killkompisar och tungrulla med dem, flera stycken så skulle jag vara en hora. Då innebär det enligt folket att jag ligger med mina killkompisar, om jag skulle tungrulla med dem. Varför är det mer okej som tjej att hångla med flera av sina vänninor, men inte flera av sina killkompisar? Om nu en tjej är bi/homo, varför skulle hon inte kunna ha sex med alla sina vänninor som hon hånglar med? Varför är det bara så att om det är en kille man hånglar med, så innebär det sex?

Jag skulle aldrig vilja kyssa en tjej, för jag är hetero. Därför ser jag ingen anledning till att kyssa tjejer. Vad finner man för njutning i det om man inte gillar tjejer? 



Normal bild eller hur :P

Godmorgon på er! Sovit gott? Det har jag. Gick upp 7.15 för att köra älsklingen till jobbet.

Kallt och dimmigt är det ute :( Dags att ta på sig varmare kläder, i alla fall på morgonen. 

Igår hade jag och älsklingen rikitgt mys. Vi firade 21 månader igår, så vi gjorde baugetter och myste med tända ljus :) Jättemysigt var det. Vi tittade även på twillight. Bra film det. Jag älskar verkligen min fästman så mycket! 
Vet inte mer vad jag ska skriva nu, så ska lägga in lite bilder och sen sova tror jag. Ska ta mig tid att svara på kommentarer sen också, för det är en del, men det är bara kul :)

Usch vad jag känner mig stressad hela tiden :( Så mycket att göra....

Ska svara på massa kommentarer, plugga, packa osvosv. Skolan tar enormt mycket tid faktiskt :( Jag får typ panik för det är så mycket att göra, och jag har så lite ork. Nu har vi i alla fall köpt en ny skrivare så kan göra mina arbeten på ett bättre och lättare sätt. Sista skoldagen imorgon, sen är det helg. Ska bli skönt att vara ledig igen. 

Det värsta är att jag inte riktigt hinner tänka på vad jag ska skriva om i bloggen när jag har så mycket att göra :( Men ska försöka komma på något mer att skriva, och i helgen ska jag uppdatera bättre.



Två bilder från när jag var 16 :)

Jag föddes med en svårt handikappad syster som har Rett syndrom. Hon kan inte göra någonting själv, och hon lever mellan liv och död varje dag. Man vet aldrig om man får se henne igen när man kommer hem. Detta finns hela tiden i ens bakhuvud och det blir en enorm press. Ni kan läsa om Sofie i kategorin Funktionshinder. Det är flera inlägg.



När jag var 7 år drabbades jag av en sjukdom som heter giftstruma. Detta ledde till att jag fick för tidig pubertet och var på väg att få mens när jag var 7 år. Så detta fick de stoppa med en spruta i magen var tredje månad. Jag gick hos läkare jämt och mitt liv blev inte alls så som jag ville. Ni kan läsa om giftstruma HÄR.



Eftersom allting startade så tidigt, så fick jag depression och ätstörning redan vid 11 års-ålder. Det blev helt enkelt för mycket för mig. Jag hatade mat, men tycker aldrig att jag var tjock, det var bara tråkigt att äta. Så jag började på BUP när jag var 13 år (året jag skulle fylla 14). Detta kan ni läsa om HÄR.

När jag sedan började 8:an spårade allting i skolan ur. Jag har alltid haft problem i skolan, men i 8:an blev jag fruktansvärt mobbad. Hela skolan gick emot mig och mina dåvarande vänner lämnade mig. Jag vet inte alls vad som hände, för jag tycker själv att jag var som vem som helst. Det gjorde så jag fick mer och mer självmordstankar.



Sedan började jag gymnasiet och fick ingen hjälp alls från skolan. De ville inte se till min sjukdomsbild. De tyckte jag var den värsta eleven de någonsin haft och de gjorde allt för att förstöra för mig. Svårt att förklara dessa två i korta drag, så länkar till både mobbningen i 8:an och gymnasietiden finns HÄR.

Som ni märkt är det en del jag varit med om. Detta har gjort så jag inte har så mycket ork som jag skulle vilja ha. Är det egentligen så konstigt att man blir utbränd och känner sig trött och nere när man upplevt detta? Det tycker inte jag. Jag är stark psykiskt nu för tiden, men när det gäller skolan så kan jag bryta ihop hur lätt som helst. Jag orkar inte alls så mycket som jag vill, jag blir utmattad direkt. Många säger att man inte kan vara utbränd när man är ung, men det kan man. Det beror helt enkelt på vad man har med sig i sitt bagage. 



Det viktigaste är att du vågar be om hjälp om du mår dåligt, för det kommer hjälpa dig mer än vad du tror!

"Hej :) Har börjat följa din blogg och såg att du ville att man skulle skriva om något som man mått dåligt över, och jag skulle vilja dela med mig om det jag gått igenom.. Jag har gått igenom mycket men det som jag valt att berätta om är hur jag tog mig ur 3års misshandel..

Jag hade börjat 1an på gymnasiet och hade många killar i klassen, och hade skåp bredvid nästan bara killar, och det tålde han inte, han fick mig att börja skolka, han följde med mig till skolan för & hämta böcker, hade stenkoll hela tiden och släppte mig aldrig , när han var i skolan så va jag hemma hos honom( han bodde på landet så va inte alls mycket folk där) men hans granne som jag känt lika länge som mitt ex bodde granne ca 25 meter ifrån hans hus, och varje gång han visste att den killen va hemma så va han tvungen att prata med mig i telefon så att han hörde vad jag gjorde. Avundsjukan och svartsjukan blev värre och värre, tillslut började han slå mig, sparka mig, m.m , tryckte ner mig psykiskt, sa hur ful o äcklig jag va, att jag inte va värd att leva eller att de finns ingen annan som vill ha en sån hora som mig, mitt liv blev väldigt instängt , ensamt, för jag hade ju bara honom. Så fort jag fick sms eller samtal skulle han titta eller svara, han hade full koll på mig hela tiden och sa jag emot fick jag ett antal sparkar och slag eller tryckte ner mig psykiskt.

Jag va aldrig värt något, alla ord och slag slet sönder mig inuti och till slut så fick jag nog.

Detta pågick i mindre än 3 år, vi blev tillsammans 2006 och jag lämnade honom 2009 , på min 20årsdag så åkte jag hem till honom på kvällen, han va ute och sladda med kompisarna så jag körde så fort jag kunde hem till honom, hämta mina grejor, mötte hans familj som fråga varför jag va ensam o var han va , jag sa att han va ute nånnstans, sprang och hämta grejorna, sen så satte jag mig i bilen, gav huset en sista blick och körde fort därifrån, jag mötte honom på grusvägen hem, han fråga vart jag skulle, jag sa att de va slut och att vi aldrig mer skulle bry oss om varann, han försökte jaga mig men han krocka in i en sten, och jag drog fort.. idag säger han att han väjja för ett rådjur men jag vet att han försökte köra ifatt mig och fick sladd ..

Alla sår inuti , alla slag/sparkar har idag läkt ifrån mig, det gör inte längre ont att tänka på mitt förflutna med honom, han tog kontakt med mig för ett år sen nu och frågade hur jag mådde, det enda jag svara va att vi är vuxna människor och ska bete oss som det. sen dess har jag inget hört från honom.

Han är tillsammans med en ny tjej från samma ort som mig, så mina föräldrar brukar träffa på honom ibland, men jag har inte träffat honom sedan 2009 och jag vill aldrig mer se honom.

han har gjort sitt i mitt liv och är inte välkommen tillbaka, trots att jag idag gått vidare.

det hände massor saker mellan oss, alla elaka ord, alla slag går inte att räkna, och det tog mig 1 år att leva vidare, och jag har förkortat hela historien eftersom det inte går att skriva allt.

Det som fick mig att dra va att jag fick mig själv att inse att jag va värd något bättre , allt han sa va ingen sanning i , och han skulle inte få förstöra mig mer, så efter flera månaders tänktetid så fick jag chansen som tyvärr blev min 20årsdag..

Idag har jag ny pojkvän sen 2010, och jag är lycklig igen, och han vet om allting, men han accepterar mig och mitt förflutna. Men jag vet att man orkar bara man vill , min styrka fick jag ifrån mig själv , hur den kom kan jag inte förklara men man ska stå på sig och aldrig nånsin låta nån kasta skit så som han gjorde på mig, man ska stå för vem man är och aldrig nånsin låtas trampas på!

Jag skulle färga mitt hår rosa?

Typ knallrosa, så att man verkligen syns :P Skulle jag passa i det? Haha, nej det tror jag inte riktigt faktiskt. Även om jag diggar rosa hår på andra, men tror inte jag skulle vilja ha det. Men vore kul att skilja sig från mängden och vara helt annorlunda, istället för att vara brun eller svarthårig :P



BTW, SÅ HAR JAG BYTT NAMN PÅ KATEGORIN SJÄLVFÖRTROENDE, TILL MÅ BRA I DIG SJÄLV! :)

Vet ni vad som upprör mig?

Det är orden "DU FÅR SKYLLA DIG SJÄLV!" Människor säger dessa orden gång på gång, till människor som har det svårt. "Skyll dig själv att du är arbetslös." "Skyll dig själv att du blev våldtagen." "Skyll dig själv att du är sjuk."

Dessa ord studsar emot de som mår dåligt gång på gång. Har man inget jobb, då är man osmart, lat och inte har en tillräcklig utbildning, fast man kanske kämpat på i skolan som en åsna.  Har man blivit våldtagen, ja då hade man fel kläder på sig, för då lockar man karlarna.

Är man sjuk/utbränd osv, då har man ingen kämparglöd för att orka ta sig upp ur skiten och övervinna den.

Varför har folk så svårt att se att andra mår dåligt, utan att försöka göra det värre? Det finns självklart lata folk som inte vill lyfta ett finger i samhället, men det finns också jävligt många som försöker, som kämpar, men ändå inte lyckas. Får den personen då skylla sig själv? Varför är människor så fruktansvärt egoistiska, så de kan inte tänka sig in i andras sittuationer? De kan inte tänka hur de vill bli behandlade om de skulle hamna i den sitsen. Folk säger att de så gärna vill hjälpa andra, de vill andra människors bästa, de vill få andra att må bra i sig själva. Hur kommer det sig då, att de skriver/säger; "Du får skylla dig själv." när någon mår dåligt? Det är så skenheligt, för när en individ skriver till dessa och ber om hjälp, så får de hjälpen, men bakom ryggen säger de; "SKYLL DIG SJÄLV!!!!"

Lär er att se till människan i sig, lär er att ta reda på fakta först. Vad har människan gjort i sitt liv? Har den sökt jobb och skrivit ett bra CV, har en bra utbildning, men ändå inte får jobb, eller har personen skitit i detta? Ta reda på det FÖRST, sen kan du säga något. Ta reda på vad individen har med sig i bagaget, som gör att det blir svårt i livet, SEN kan du säga något. Men sluta upp med "skyll dig själv" meningen, för du vill väl inte höra det när du mår dåligt och sitter i en jobbig sits som du själv INTE orsakat? - Nej just det!

Det kanske handlar om pengar, makt, kärlek eller kanske en soffa. Men det händer väldigt ofta, och väldigt många att man söker det någon annan har. Det behöver inte betyda att man är missnöjd med det man har, även om det är så i många fall. Alla kan inte se vad de faktiskt har, vilket är riktigt synd.

Självklart ska man få önska sig saker och vara lite avundsjuk ibland, men det ska inte gå till överdrift. Jag kan vara avundsjuk på många, men ändå vill jag inte byta mitt liv. För jag har det så bra egentligen. Jag har saker som många andra inte har. Som kärlek, trygghet, mat på bordet, tak över huvudet. Man ska få känna att livet är piss ibland, och man ska få tycka att man inte har ett skit, bara att man tar sig upp igen. Sen förstår jag de som inte har denna tryggheten jag pratar om, de som kanske inte har pengar så det räcker till, de som har problem med kärleken. Det är förjävligt, men en dag lyckas man, bara man inte ger upp.

Börja bli som många andra och hänga ut folk och vara otrevlig. Enbart för att locka läsare och bli känd. Njae, inte riktigt min grej va? Skulle aldrig klara det faktiskt, för tuff på det sättet är jag inte. Jag har heller min blogg, där jag visar min fina snälla sida, än att provocera och vara elak :)

Herregud vilken dag det har varit.... Förlåt för att jag inte har uppdaterat något. Har pluggat för fulla muggar och jag känner mig sjukt nere just nu, för att saker är lite jobbiga. Jag har sjukt tråkigt med :( Hatar såna dagar...

Alla har väl någon gång känt avundsjuka.

Det gör jag just nu. Inte sådär avundsjuk så jag vill förstöra eller vara elak mot någon, utan rätt avundsjuk. Jag är avundsjuk på de som tar sig uppåt i bloggvärlden. De som kanske har 1000-2000 läsare, men såklart även de som har ännu mer. Typ som Paow, Dessie osv. Jag älskar verkligen att blogga, och hjälpa er andra med tips och råd. Jag är jättenöjd med att jag har några hundra läsare, för det är mer än vad många andra har. Jag har underbara läsare och jag älskar att få era kommentarer, era mejl och bilder. Jag uppskattar att just ni läser. <3

Men ni fattar va? Jag vill kunna nå ut till fler, se statistiken öka, få mer mejl om att jag hjälper fler och fler. Det skulle vara en underbar känsla. Få se att jag får fler människor att må bra i sig själva, som väljer att gå sin egen väg, som skiter i skitsnack. Jag hoppas att jag en dag kan stå där och säga att jag har några tusen läsare istället, inte bara för min egen skull, utan också för andras. :)

Idag har jag varit i skolan och jag fick reda på att jag fick godkänt på religionsprovet :D Det där med hinduismen och buddhismen. Jag har gjort tre prov under denna tiden i skolan och jag har klarat alla :D Alla rätt på matteprovet, godkänt på både samhällskunskap och religionen så känns SKITBRA ärligt talat!

Nu ska jag kolla på skilda världar (typ besatt yay) och sen ska jag plugga lite till :) Jag känner mig jättenöjd med mig själv nu, för att jag varit så duktig. Men en sak måste jag bättra på; Jag måste försöka fixa mig lite oftare. Har blivit lat och går till skolan osminkad jämt, men jag vill fixa mig egentligen så måste somna tidigare så jag orkar upp och fixa mig och ta fler bilder :)





Gamla bilder :)

Godmorgon på er babes :)

Har ni sovit gott? Jag sov inte så jättebra, men men. Har nyss pluggat lite samhällskunskap. Ganska tråkigt tycker jag. Jag orkar verkligen inte ta tag i allting med skolan egentligen, men jag måste. Har även gjort en hel del i religionen. Jag känner mig så sjukt stressad, för det är så jävla mycket att göra hela tiden. Hur ska man hinna? :(

Nu sitter jag och kollar på skilda världar och har läst igenom intervjuen som Klackar och Kaffe gjorde med mig :) Den kan ni läsa HÄR :) Var jättekul att de ville göra den och det blev bra faktiskt, så kika in nu :D


IN OCH LÄS NU :D

Idag har jag fått frågan två gånger om vad min fästman egentligen tycker om mina bilder. Folk tycker det är jättekonstigt att jag är förlovad, men lägger ut sådana bilder som jag gör. Detta har jag svarat på en massa gånger i min blogg, fast visst jag får ju nya läsare så kommer skriva detta igen, vilket inte gör mig ett dugg :)

Min fästman André är fotografen till mina bilder, eller ja de flesta i alla fall. Speciellt dessa lättklädda bilderna. Jag hade även sådana här bilder innan jag träffade honom, så han gjorde ju ett val eller hur? Han såg vilka bilder jag har, men ändå valde han att bli ihop med mig, han valde även att förlova sig med mig. Just för att han älskar mig, och respekterar mig som jag är. Jag tror det vore skillnad om jag började "vika ut mig" efter vi hade träffats, men nu såg han redan innan hur jag var och han valde att respektera det.

Jag tror att mycket handlar om hur säker man är på sig själv, och på varandra. André vet att jag älskar honom mest av allt. Han är den enda för mig. Allt handlar om en bra kommunikation. Vi är väldigt öppna mot varandra och berättar allt, och då menar jag allt. Jag berättar om kommentarer, om mina tankar, han läser min blogg osv. Han vet egentligen allt om mig, för grunden till ett bra förhållande är kommunikation.





Vi spårar ur ibland också :P



It's crazy but it's true. I only want to be with you ♥♥

Många klagar på detta med förlovning, och förstår inte varför man "måste" ha en ring på fingret för att känna att man hör ihop. Själv älskar jag att vara förlovad. Det är helt underbart. Att sätta på sig ringen och känna att André är med mig hela tiden, det är underbart. Jag längtar efter att få en vigselring på fingret med ^^. Jag tycker det är jättesynd att såpas många idag ratar förlovning och giftemål. Vad beror det på? Är det kanske för att de är rädda att det ska skita sig om de förlovar sig/gifter sig?

Jag tycker heller inte det är något tvång att gifta sig om man förlovat sig, och jag tycker inte att det ska behöva ske inom en viss tid. Man gör det man känner är rätt för en själv, och man gör det när man är mogen och redo för det. Jag vill jättegärna gifta mig en dag, när jag är redo och har eknomi till det :) Att vara förlovad är speciellt för mig. Det känns ännu mer som att man hör ihop, och att det ska vara vi lixom, förstår ni vad jag menar?

Jag hoppas mina läsare också en dag träffar den rätta och vill förlova sig/gifta sig. Man vet aldrig vad som händer i framtiden, så ta vara på det ni har med eran partner, för det viktigaste är vad ni känner nu :) Ta en dag i sänder.

Idag har jag träffat Elin och Rebecca :) Varit kul att umgås lite. Haha känns konstigt att aldrig kunna lägga upp bilder på dem eftersom de inte vill det :P Vi gick lite på stan, sen åkte vi hem till Elin, såg Mia och Klara. Efter det dansade vi och lyssnade på musik hela kvällen. Var skönt att släppa loss lite och så.

Åh jag vill få tag i en sngg jeansväst, med typ dragkedjor på sidorna, som är väldigt kort. Någon som vet vart man kan få tag i en sådan?

Det är att jag alltid oroar mig. Jag tänker på framtiden, vad som händer med den, pengar osv osv. Jag längtar lite tillbaka till tiden då jag inte alls oroade mig för pengar, jag bara levde. Idag får jag dåligt samvete om jag handlar :( För de som har det sämre, för att de kanske blir avundsjuka, för vad som händer med framtiden. Jag hatar att oroa mig, men kan ändå inte sluta. Jag är rädd för att saker och ting ska gå i sönder. Jag är rädd för att göra av med pengar. Jag vet inte hur det blev såhär. Självklart vill jag tänka ekonomiskt och på framtiden, men jag vill inte bli såhär. Jag vill kunna leva, och känna att jag kan handla, fast att jag kan tänka på framtiden. Men hur gör man det?

Vad gör man när oron tar över? Jag brukar tipsa er om saker, nu vill jag ha tips från er <3



Kolla vilken fin bild jag fick från en tjej som heter Angelika :)

I april detta året fick jag en kommentar från en tjej vi kan kalla Rosa. Hon tyckte att jag härmade henne på en massa saker. Exempel; vi har likadan bh och vi gillar samma typer av bilder. Jag fick en massvis med kommentarer, om att jag just härmade henne, vilket jag inte ens var medveten om. Men när jag senare skickade bevis på att jag köpte min bh i september 2010, och att jag tagit sådana här bilder med den posen sedan 2009 så tystnade de. 

Nu har denna tjejen själv fått kommentar om att hon härmas. Men hon härmas ju självklart inte, enligt henne själv, för man härmar alltid någon när man gör saker. Så hon tycker att man inte härmas när man gör liknande saker. Men varför gällde inte det mig? Varför härmade jag henne, men hon härmar inte andra? Varför är det alltid så att EN person får göra allt, medan en annan inte får göra något? Personer tänker ofta så: "det är okej att jag gör saker som andra gör, då härmar jag ingen. Men gör du saker som jag gör, är du wannabe mig."



(JÄTTEGAMMAL BILD!)

Nej, sluta tro att folk härmas, vem det än gäller, för alla vill inte vara som er. Sen är det skillnad om jag skriver om bajs, och annan tjej skriver efter mig om bajs. Då kanske jag skriver om kiss, då gör hon också det. DET är att härmas. Så bort med alla tankar om att folk härmar er, när faktiskt alla härmar varandra jämt :)

SVAR: Naw vad roligt att höra att du följt mig såpas länge :) Jag har haft samma typ av bilder hela tiden egentligen :) Redan när jag hade mina andra bloggar hade jag sådana här bilder. Så det har egentligen inte blivit någon skillnad alls. Jag hoppas i alla fall att du kommer fortsätta att följa min blogg :) Tack så jättemycket för din kommentar iaf. Kramar <3



Bild från sommaren 2009, innan jag gjorde min tattoo, som legat ute innan på internet :)

Bild från 2008, som också legat ute på internet tidigare :)





Två bilder från våren 2009, som också legat ute på internet tidigare :)

Något jag har funderat på är detta med min tattoo på tuttarna.

Nu är jag klar med mitt ändrande i bloggen :) Ser ni det? Annars får ni trycka F5, för att uppdatera sidan. Jag blev riktigt nöjd faktiskt :) En jättesnäll tjej som heter Sandra hjälpte mig med headern. Jag la själv till diamanterna och det, men att klippa och klistra in osv gjorde hon, vilket blev jättebra, så tack för hjälpen Sandra :) <3

Grunden, kategori, arkiv, senaste och länkar bilderna har fortfarande Carro gjort, så det är detsamma som innan :) Haha, vi är en del som pillat på denna bloggen nu. Kontakta mig bilden skulle egentligen varit en annan, men den passade inte in med färgerna på rätt sätt :/ Så hittade ett bra typsnitt och gjorde den svart, kanske jobbigt om allt blir rosa. Men tack till denna anonyma person, som gjorde "kontakt" bilden, även om jag inte tog med den nu :) Men jag blev i alla fall riktigt nöjd känner jag. Snart dags att sova också tror jag. Hörs mer imorgon!








DAGENS BLOGGVINNARE UTSES IMORGON!

EN SAK JAG FAKTISKT BEUNDRAR är de som vågar be om ursäkt.
Exempelvis, en tjej som jag började på gymnasiet tillsammans med. Vi möttes vid bussen en dag när vi var 16. Vi började prata lite, och hon bad faktiskt om ursäkt för att hon hade mobbat mig. Hon sa att hon var dum, och ville bara bli omtyckt bland de andra. Hon föll för grupptrycket, men hon vågade be mig om ursäkt. Hon vågade erkänna att hon gjorde fel, vilket jag tycker är enormt bra gjort. Hon som startade mobbningen på mig bad också om ursäkt, fast på fyllan år 2009. Hon hade druckit, men hon bad mig ändå om ursäkt. Sådant gillar jag.

När man har varit mobbad, så vill man gärna ha en ursäkt. Oasvett hur många år det än har gått. En person som har mobbat en, och faktiskt ber om ursäkt visar att den har mognat och inser sina fel. Tänk er, av en hel skola, så har två bett mig om ursäkt. Är inte det konstigt, att enbart två stycken vågat det? Jag beundrar och uppskattar att ni två bett om ursäkt, vilket jag tycker fler ska våga göra. För mobbarna kan inte bara tro att allting är glömt, man vill gärna höra från mobbaren ordet: "Förlåt!"

Hej sötnosar!

Idag har jag varit i skolan. Ska snart plugga lite religion tänkte jag. Har prov igen på torsdag. Jättekul, verkligen. Men bra att få det gjort så snart som möjligt. Jag vet att min uppdatering är lite dålig just nu. Det kommer att bli bättre. Jag håller på att fixar och donar med en ny deisgn. Eller ja, inte helt ny, utan bara några delar som blir nya. Men det är ändå lite pill, för att se hur man vill ha det osv. Jag kommer svara på alla kommentarer senare. Måste göra klart lite först. Hörs senare! PUSS!

Vet ni vad jag saknar?

En riktig bästa vän. Ni vet en sådan där vän som man kan ta roliga bilder med, som man kan skratta ihjäl sig med, som vågar göra saker, utan att tycka det är töntigt och fånigt. Jag vill ha en vän som jag kan ha tjejkväll med. Som man sminkar sig, tar på sig olika kläder, tar kort, fånar sig, klär ut sig med. Någon som kan komma på olika idéer om hur jag ska lösa mina problem, som verkligen lyssnar på mina problem, som jag känner att jag kan lita på och som jag faktiskt kan öppna upp mig för. 

När jag var yngre hade jag en sådan vän. Tyvärr har vi inte samma kontakt idag. Men hon var precis en sådan vän. Jag saknar att ha en riktigt tjejkompis, för man ser så många andra, som har sin bästa tjejvän. De gör jättemycket roliga saker ihop, skapar minnen och lägger även ut bilder på internet. Jag har ingen sådan vän. Ett plus skulle ju också vara om hon bor ganska nära mig....



Bild lånad från google

MÅNGA BLOGGARE VILL JU BLI KÄNDA. Men jag har märkt att många säger; "blogga inte för att bli känd, blogga för att du tycker det är roligt." Självklart ska man tycka att det är kul, annars är det ingen idé. Men varför ska man inte vilja bli känd? Folk som exempelvis söker in till idol gör det ju för att de givetvis tycker det är kul att sjunga, men också för att få visa upp sig, få respons på det de gör och visa vad de kan. En sångerska tycker det är kul att sjunga, men hon vill också få uppmärksamheten, att folk ska köpa hennes skiva, älska hennes låtar osv. 

Samma sak när man bloggar. Man vill nå ut till männiksor, få respons, få visa vad man kan. Och då är det inga fel i att vilja bli känd för det, enligt mig. Jag älskar att blogga, för jag gillar att skriva, men jag gillar också att hjälpa människor till ett bättre liv. Självklart vill jag ha läsare och kommentarer. Likagärna som en skådespelare vill att folk ska se filmen den personen är med i, eller att en sångerska vill att man ska lyssna på hennes musik. Jag vill lyckas, inte enbart för min egen skull, utan också för andras, vilket jag inte ser några fel i. :)



Btw, så är det så jäkla kul när folk som skrivit till mig innan från sin blogg, låtsas vara någon annan vid ett senare tillfälle, på samma IP-nummer :P