JAG ÄR SÅ HIMLA GLAD ATT JAG TAGIT MIG UR MINA SKADEBETEENDEN, NÄSTAN HELT.
Förr rispade jag mig, svälte mig själv och tänkte hela tiden negativa tankar om mig själv. Jag kan fortfarande tänka negativt om mig själv, i vissa sammanhang. Särskilt när det gäller att plugga matte. Där tappar jag mig själv, för jag intalar mig själv att jag inte kan, vilket är jättedumt av mig. Jag försöker bli bättre på det.

Ett annat skadebeteende jag har kvar är också detta med oro. Jag oroar mig alldelse för mycket, vilket också tär på mig. Men jag är jätteglad att jag klarade mig ur de allra svåraste. Jag har inte rispat mig på flera år och jag svälter mig inte längre heller. Jag kan än idag ha matproblem, men inte på det viset. När jag tänker tillbaka på förr i tiden så känns det konstigt. Jag kunde stänga in mig i mitt rum, lyssna på sorglig musik och gråta i timmar. Jag bara satt där inne, helst i mörker. Idag skrämmer det mig... Jag vill oftast inte stänga in mig idag när jag mår dåligt, i så fall bara för en liten stund. Idag vill jag oftast prata ut om vad som är fel. Jag kan öppna mig idag.



Till alla er som har självskadebeteenden, det blir bättre. Livet blir bättre, du måste bara kämpa och göra det till vad du vill. Se till att omge dig med människor som älskar dig och kan stötta dig och lär dig att älska och respektera dig själv. Jag är nästan helt fri från sådana beteenden idag, förutom de jag skrev där uppe. Men jag ska bli fri från dem också. Jag ska må ännu bättre än vad jag gör idag. Jag slutade också med antidepressiv i september (?) 2010, så jag har klarat mig jättebra utan det. För jag har börjat tro mer på mig själv. Jag kan klara mig utan tabletter och skadebeteenden, det kan du med göra, jag lovar!



NI SOM BEHÖVER PRATA UT OCH VILL HA RÅD OSV, FÅR GÄRNA KONTAKTA MIG OCH PRATA, SÅ SKA JAG FÖRSÖKA HJÄLPA ER SÅ GOTT JAG KAN. SKRIV ETT MEJL TILL Evah_blogg@live.se